7

Behöver få komma bort från den här staden ett tag. I några veckor räcker gott och väl. Behöver egen tid med mig själv i fokus. Utan någon press, klagomål eller annat. Allt ska bara handla om mig, mig och mig.

6

So I walked into the haze
And a million dirty waves
Now I see you lying there
Like a lilo losing air air

Now the waves they drag you down
Carry you to broken ground
Though I'll find you in the sand
Wipe you clean with dirty hands

5

Det börjar lätta upp både i skolan och med körkortet. Det är fortfarande jobbigt och smärtan är verkligen hemsk just nu. Vaknar i snitt 5-6 gånger per natt och kliver upp halv 6 för att jag inte kan somna om. Riskuddarna är kalla på morgonen (såklart), axlarna blivit stela och skuldrorna är oknäckta. Det är i princip omöjligt att sätta sig upp i sängen utan att det knakar och strålar nånstans i axelpartiet. Är less på att ha ont och att alla vardagssysslor som att diska, dammsuga, laga mat och även tandborstningen ska vara jobbig pga smärtan. Det är jobbigt helt enkelt. Har mycket hellre ont i knäna än i axlarna precis så som det var förut.

4

Nu är sommaren nära och jag känner på mig att den kommer bli rätt bra ändå. Jag kanske kommer få träffa dig, fara till Stockholm och se mitt älskade Kent samt åka till åselemarknaden med fina vänner. Det ska även hinnas med jobb och träning och även en massa härliga dopp vid stranden.

Jag hoppas verkligen att lugnet ska lägga sig så att jag kan njuta fullt ut av hela sommaren så att trean blir lätt som en plätt, så att studenten blir något att längta till utan skolångest.

3

Bara för att mina axlar gör så att jag varken kan sova, städa, träna eller vara så som mina lärare vill se mig så betyder inte det att jag är en slö och oengagerad människa.

2

Ni vet den där känslan när ingen lyssnar på vad vi säger. Man försöker höras och höja rösten för att få fram dom där orden som man vill att någon annan ska höra, men på något sätt så är det ändå ingen som hör. Eller så blir man avbruten mitt i en mening för att det man ska säga inte anses vara lika viktigt som något någon annan ska säga.
Det gör att man uppfattas som tyst och deprimerad. Som att man inte har någon personlig åsikt att säga om saker och ting. Det är bland det värsta jag vet och det händer bara oftare och oftare för varje dag som går.
Jag är en tjej med åsikter, jag är en tjej som vill höras och synas men ändå är det ingen som lyssnar. Jag har aldrig varit den tysta i min nuvarande klass. Det är jag som vågar säga vad jag tycker och tänker men nu sitter jag bara tyst på en stol och väntar på att skoldagen ska ta slut.

1

Dagarna är långa och att sluta med medicinen mot axlarna har gjort att sömnen fått lida. Huvudvärken är borta och det är jag mycket tacksam för. Att koncentrera mig på saker och ting är nu inga problem.
För er som inte vet så är jag en tjej med stora drömmar om att en dag få jobba med mode eller konst. Det finns inget annat just nu.